Ett helvetes väder igår.
Tycker såklart så synd om alla studenter som i nån form hade ett partytält stående på nån gräsmatta.
För där lär det väl ha stått...obebott resten av kvällen.
Åka lastbil? Sett fram emot det så länge och så blev det så här?
Eva skulle baxa ut hela sitt jobb till Panget igår.
Vi skruvade upp ett eget partytält på baksidan. Där står det nu med två svenska flaggor slokande i spöregnet. Sommarfesten höll dom i stället på kontoret, skitkul ju...
Vi kommer att bli återförsäljare åt hittills tre klara leverantörer.
Kända leverantörer, välkända alla tre. Premier League...
Tre märken det osar kvalitet över.
Barnkläder med kvalitet, sportkläder med fokus på löp och cykel.
Eva är en fena på det här.
Har ju mångårig erfarenhet av att förhandla, våga och väga, vagga motparten in i nåt slags lugn som gör att hon skapar förtroende.
Bolaget heter DB Sport, stora bokstäverna står för...ja, gissa vad? Två efternamn såklart.
DB Sport slår upp portarna till e-handelsbutiken 1 september.
Första september.
Men innan dess så smygstartar vi på ännu så länge hemlig plats.
Ute på vischan. En lördag nu i sommar.
Med tält. Med banderoll. Och med ett faktiskt lager med oss i bakluckan.
Ska vi bli världsledande så ska det börjas bland gräsrötterna.
Och jävlar i mig, här pratar vi vischan och gräsrötter.
Återkommer...
What to do?
Jo, ligga på han i Enköping som jobbar med loggan, Eva kollar på måndag...
När den är klar, beställa en enkel, lite fräck banderoll.
Ett bra tält att husera i. Nära kontakt med lokal leverantör...
Ett litet parti pikétröjor att stoltsera i, egna barn och deras hälfter.
Ska det stå stort över hela bröstet (dbsport.se) eller lite snyggt över hjärtat där klubbmärken alltid sitter?
Ska www vara med? Är det inte självklart idag? Att man skriver www när man söker?
Jag tror det är lite överkurs (heter det så?) att skriva www idag på en webbadress.
Näe, dbsport.se får det nog bli.
Spännande, sörru...more to come...
I morgon är det gatufest på Tulpanvägen, 17 stugor har fått en inbjudan.
Alla tar med sitt, stolar och bord och grillar och alltihop.
Så parkerar vi oss mitt på gatan längst nere i kolonistugeområdet.
Lite gitarr, kanske (säkert) nån musikquiz bjuds.
Anders92 kommer. Han hade lite sjåigt över att fixa lite vin men verkar ha det i hamn.
Nu får den sista biten taco/köttfärspaj vara, den snor jag i morgon, lika god kall.
Solen skiner, klockan är åtta och inte ett ljud hörs, bara Lee Ann Womack som sjunger The Band´s gamla "The Weight".
En till öl, va?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar